Tryggheten är en app

TEKNIK. Trygghetsapparna är här och de följer dig hem. Kvinnorna är storanvändare, trots att män är mer utsatta för brott på allmän plats.

Trygghetsappar trendar just nu för att råda bot på rädsla i samhället. Olika funktioner för olika tillfällen ska få användarna säkert hem.

”Följ mig hem”-funktionen låter nära och kära se var användaren befinner dig. Och larm-knappen varslar vänner, säkerhetsbolag eller andra app-användare att komma till undsättning i en krissituation.

När jag växte upp var hoten mot tjejer många.

Det började tidigt med varningar mot de ”fula gubbarna”. Senare, i krogmogen ålder, var det extra viktigt att ha koll på sin drink. Så den inte blev spetsad med Rohypnol. Helst skulle det drickas varannan vatten.

På hemvägen lades hemmanycklarna mellan fingrarna. Klar för att användas som knogjärn. Samtidigt som man låtsaspratade i mobilen. För att vara redo att göra motstånd om man blev indragen i en mörk gränd av en våldtäktsman.

Kvinnors gärningsmän hittas ofta i hemmet eller på arbetsplatsen. Och mer sällan på allmän plats. Statistiken visar att de som är mest oroliga för brott i det offentliga rummet är det som är minst utsatta.

Unga män är en särskilt utsatt grupp för brott på allmän plats. Trots det upplever de sig betydligt mer trygga med att röra sig ute om natten än vad kvinnor gör, enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Av de unga vuxna är de otrygga kvinnorna fyra gånger fler än männen.

Och tre av tio har någon gång valt en annan väg hem på grund av oro att utsättas för brott, enligt BRÅ.

Trots statistiken riktar sig många av trygghetsapparna till kvinnor.

Henrik och hans kompis oroade sig inte för fula gubbar och Rohypnol. Och kvällen när de ramlade in på favoritbaren var inte annorlunda.

De två 18-åringarna hade precis sänkt kvällens tredje öl när cigg-suget pockade på. De gick ut i höstluften. Det var en bra kväll. Baren bjöd på schyst musik och sköna människor. Killarna snackade och skrattade.

Två 30-åriga män passerade i samma ögonblick som Henrik skrattade till.
– Det var bara pang bom på. Inget snack liksom. Vi blev nitade bägge två. Min kompis fick näsblod. De måste ha trott att vi skrattade åt dem, berättar Henrik

Sen gick männen vidare. Nu var det istället de som skrattade.

Och Henrik blev ett streck i statistiken.

Anders Paulson är grundare av Allone som är en av trygghetsapparna på marknaden idag.

Han skapade appen med kvinnor och barn som målgrupp, och med sin dotters säkerhet i tankarna.

Paulson har också uppmärksammat de unga killarnas utsatthet. Och misstänker att deras otrygghet att röra sig på allmänna platser nattetid kan vara större än vad BRÅ:s statistik visar.
– Det finns helt säkert en otrygghet hos killar också. Men det är inte lika accepterat att prata om att vara rädd, säger han.

Kanske det är en anledning till att trygghetsapparna inte röjt samma framgång som hos kvinnor.

– Under utvecklandet av appen visade våra undersökningar att många killar var intresserade av den här tjänsten. Men de hänvisade ofta till att man var orolig för en lillasyster eller liknande, fortsätter Paulson.

Henrik plockade upp ciggen från backen medan hans kompis städade upp näsblodet.
De rökte upp ciggen, och gick sen in igen till baren. Det behövdes en till öl.
– Detta blev ju en snackis resten av kvällen. Och det var obehagligt, men kändes inte jättefarligt, säger Henrik.

– Men jag tror generellt att man inte pratar så mycket med sina kompisar om att man är rädd, fortsätter han.

Den kvällen var inte sista gången han blev slagen av okända gärningsmän.

Men Henrik känner sig ändå inte mer otrygg.
– Som 18-åring tänker man nog att man är odödlig. Det där händer på nyheterna, inte mig. Jag skulle kunna tänka mig att ha en trygghetsapp, men vet inte om jag faktiskt skulle använda den, säger han.

David Eberhard är psykiatrikern, och författare till boken ”I trygghetsnarkomanernas land”. Han tror att många är rädda i onödan, eftersom risken att råka ut för faror är ganska liten.
– Män är mer utsatta i det offentliga rummet, men när kvinnor blir det så är det ofta värre. Visst är det bra om rädda människor blir mindre rädda med hjälp av en app. Men det löser bara ett akut problem, säger Eberhard.

Om trygghetsappar är lösningen på otrygghetsproblemet är vi fortfarande ovetandes om. Rädslan blir ett problem när den begränsar oss i vår vardag. Men det är också ett problem att inte vara rädd alls.

Text och foto: Hanna Hylén
Foto: Pontus Lundahl/TT