Sängplats på recept

VÅRD. Det är svårt att ge sjukvård till en person som inte vill leva längre. Nu genomförs en ny studie på en behandlingsmetod som ger större självkontroll till patienterna.

När en person blir sjuk i kroppen går hon till läkaren. Där får hon ett recept på en medicin som kan göra henne frisk. Om hon har halsfluss får hon penicillin. Om inte kroppens eget immunförsvar klarar av att bryta ned sjukdomen, kan hon gå till apoteket och få medicinen, och därefter bli frisk.

Men när en person är sjuk i sina tankar och känslor är det inte lika enkelt. Behandlingen av självmordsbenägna personer är komplicerad. Det finns inte några mätinstrument.

Traditionellt sätt behandlas människor som vill begå självmord med tvångsinläggning på slutenvård. Det innebär att man får vård dygnet runt, inlåst på psykiatrin. Lagen om tvångsvård finns till för att skydda både personen och hennes omgivning.

Men i höst har en helt ny studie påbörjats i på psykiatrin i Lund. Brukarstyrda inläggningar är en ny metod för att behandla personer med hög risk för att begå självmord. Förenklat kan det beskrivas som ”receptbelagd slutenvård”.

Kortfattat innebär det att brukaren skriver ett kontrakt med vårdavdelningen. Hon får bestämma själv när hon känner att läget är kritiskt, och då lägga in sig själv. Där får hon sedan vara inlagd i max tre dagar, och får skriva in sig max tre gånger i månaden.

Alltså får personen själv ta kontroll och ansvar över sin vård.

De patienter som skadar sig själva är mest troliga att ta sitt liv. Enligt svensk lag har vården ett ansvar att ta hand om dem.

Det traditionella sättet att behandla självmordsbenägna är tvångsinläggning. Slutenvård och tvångsinläggning riskerar i långvariga inläggningar på sjukhuset. Detta i sin tur leder ofta till att patienten blir sämre.

Läkarna och skötarna ställs därför inför en svår paradox: De uppmanas att inte ta in patienter med självskadebeteende på tvångsinläggning, då det försämrar patientens psykiska hälsa. Men de har också enligt lag ett ansvar att förhindra självmord, där den vanligaste åtgärden har varit tvångsinläggning.

Många som jobbar inom psykiatrin saknar tydliga riktlinjer.

Psykiatrins slutenvård har fått mycket kritik genom åren.

Men grunden till kritiken ligger framför allt i att personalen har oerhört lite tid.

Lars Jacobsson, professor på Umeå Universitet, beskriver hur vårdplatserna har minskat från 37000 platser till 5000 på bara femtio år, samtidigt som befolkningen ökat kraftigt.

Västmanland har endast 49 akutplatser, bland de lägsta i landet.

I Norrbotten beskriver personalen på psykiatrin inte hinner se patienternas behov, då de är tvungna att konstant ”släcka bränder”.Stressen gör att det varken blir bra vård eller en behaglig arbetsmiljö.

Psykiatrin som arbetsplats är alltså under oerhört stora påfrestningar, och trenden verkar gälla i hela Sverige.

Anna-Lena Hogerud, ordförande för Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne håller med om att det är stora krav på psykiatrin just nu.
– Det jag kan säga är att jag tror att problemen inte endast handlar om resursbrist utan också att det är svårt att rekrytera och behålla personal, säger hon.

I tidningen Phrenicus beskriver Bård Bakke hur läget i norska staden Jaeren tidigare påminde om den ohållbara situationen som råder på Sveriges psykvårdsavdelningar.

Konstant fullbelagt, många tvångsinläggningar, utbränd personal.

Men efter att brukarstyrda inläggningar införts har situationen blivit bättre. Inläggningarna blev flera, men den totala inläggningstiden minskade med 30-40 procent. Och tvånginläggningarna minskade till hälften.

Detta innebar en stor avlastning för personalen på avdelningarna. I samtal med brukare, skötare och familjer har samtliga varit mycket nöjda med den nya ordningen.

I vår, sex månader efter studiens start, kommer det första forskningsresultatet från studien i Lund. Anna-Lena Hogerud menar att forskning inom psykiatrin är en nödvändighet.
– Givetvis är utgångspunkten att detta sker både patientsäkert och med hänsyn till den verksamhet och behoven hos de patienter som finns i den aktuella verksamheten, säger hon.

Denna studie är prövad av etikvårdsnämnden. Snart är psykiatrin ett steg närmre att veta om brukarstyrda inläggningar kan sänka självmordsrisken för patienter med självskadebeteende. Om det är så hoppas man på att tvångsinläggningar kan till stor del ersättas med den nya metoden.

I den bästa av världar visar det sig att patienterna blir friskare och självständigare. Personalen blir avlastad, och fler sängar blir tillgängliga. Då kommer mer människor kunna få hjälp.

Det kan alltså bli en win-win-win-situation för den svenska psykiatrivården.

Text: Fanny Westling
Bild: Wikimedia Commons
Grafik: Fanny Westling

Hjälplinjer om du eller någon i din närhet funderar på att ta sitt liv
– Nationella Hjälplinjen. Alla dagar kl 13-22, telefon 020-22 00 60.
– BRIS. Måndag-fredag kl 15-21, lördag-söndag kl 15-18. Telefon 116 111.
– Jourhavande medmänniska. Alla dagar kl 21-06. Telefon 08-702 16 80.
– Jourhavande präst. Alla dagar kl 21-06. Nås via 112.
– Självmordslinjen. Telefon och chatt dygnet runt. Telefon: 90101