Kan kvinnorna ta över IT-branschen?

IT. Få kvinnor läser till programmerare, webbtekniker och systemutvecklare. Är lösningen att kvinnor med IT-examen ska slippa betala tillbaka sitt CSN-lån?

På nästan hälften av de högre IT-utbildningarna är andelen kvinnor färre än 15 procent.

Är den grabbiga miljön inom IT-sektorn avskräckande? Eller får kvinnor för lite information om vad en IT-examen kan leda till?

Nidbilden av den nördiga programmeraren kan ha gjort oåterkallelig skada.
– Man kan säga att IT-sektorn är den sista manliga bastionen inom yrkeslivet. Det som kännetecknar IT är könssegregering, säger AnnSofi Persson-Stenborg, analytiker på Digitaliseringskommissionen.

Digitaliseringskommissionen la förra veckan fram förslaget som ska lösa könsbalansen:

Kvinnor som läser IT-utbildningar ska inte behöver betala tillbaka sitt CSN-lån när de tagit sin examen. Och dessutom få tillbaka antalet CSN-veckor de förbrukat.

AnnSofi Persson-Stenborg är en av dem som varit med och jobbat med förslaget på uppdrag av regeringen.

Hon menar att många miljoner redan satsats på att främja jämställdheten och locka kvinnor till området. Men utvecklingen går för långsamt.

År 2014 var drygt 23 procent av de studerande på högre IT-utbildningar kvinnor. Då har en utveckling skett med 0,6 procentenheter per år de senaste åtta åren.

AnnSofi Persson-Stenborg säger också att karriärmöjligheterna är betydligt sämre för kvinnor.

De får lägre löner och hamnar på lägre positioner. Bristen på jämställdhet ger sämre förutsättningar för IT-branschens överlevnad, tillväxt och resultat.

Pär Zetterberg forskar om kvotering inom politik på Uppsala Universitet.
– En bredare mångfald av individer gör att man har fler faktorer i beräkningarna när man utformar digitala system, så att de passar fler människor, säger han.

En balans inom yrken som webbtekniker och programmerare kan alltså gynna samhället. Men enligt honom är det mest unika med förslaget att det inte är fråga om kvotering, utan att meriterna vid antagning värderas lika för kvinnor och män.

Kvotering är olagligt i Sverige. Förslaget är istället ett kreativt sätt att locka kvinnor till utbildningen genom att förmånen ges först i efterhand.
– Skulle du som kvinna vilja att dina manliga studiekamrater fick sina lån avskrivna? Nej, för då skulle du känna dig diskriminerad och åsidosatt, säger Carina Lindfelt.

Hon är avdelningschef med ansvar för arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv. Hon tycker inte att digitaliseringskommissionen verkar ha någon ordentlig konsekvensanalys.
– Förändringen sker bara åt ett håll, det är bland tidigare mansdominerade yrken och det har gått jättesnabbt, säger hon.

Utbildningarna är en naturlig pipeline. När antalet kvinnor på högre utbildningar, som till exempel juristlinjen, ökar kommer dessa kvinnor att komma ut på allt fler positioner i yrkeslivet också. Men det är inte bara positivt.

Carina Lindfelt påpekar att en konsekvens av detta är att lågutbildade män på glesbygden slås ut från arbetsmarknaden och lättare hamnar i utanförskap.
– Det är dessa unga arga män i glesbygden som möter tuffare villkor och senare hamnar i kriminalitet, säger hon.

Men trots att kvinnor slår sig in på mansdominerade positioner är lönegapet mellan män och kvinnor kvar. En kvinna tjänar generellt sett 87 procent av vad hennes manliga kollega tjänar.

Andelen kvinnor på juristutbildningarna har ökat med 30 procent de senaste 30 åren. Ändå har en kvinnlig jurist en lön på 83 procent av hennes manliga kollegas lön.

Statistik från SCB visar också att den kvinna får en position som IT-chef får nöja sig med 90 procent av vad hennes manliga motsvarighet skulle tjäna.

Frågan är var dessa kvinnor med kvalifikationer och behörighet att läsa IT på högre nivå ska komma ifrån. Det är tydligt att könssegregeringen börjar redan på gymnasieutbildningarna.

Bara 16 procent flickor är registrerade på gymnasieprogram med teknikinriktning. Dessa flickor är normbrytande redan i högstadiet när de gör valet att läsa IT-utbildningar.

Pär Zetterberg tror att svagheten med förslaget är att det krävs en medvetenhet för att man överhuvudtaget ska överväga att utnyttja förmånen med avskrivna lån.
– Om det sen ska leda till förändring måste vi jobba med både normer och incitament. Kvotering är inget quickfix, det är ingen enkel lösning på ett svårt problem, säger han.

Text: Dahlia Naji
Foto: Regeringskansliet, Svenskt Näringsliv, Uppsala Universitet
Grafik: Dahlia Naji